Därför blir du pigg av kaffe

Därför blir du pigg av kaffe

Tillhör du gruppen som inte riktigt vaknar innan du klunkat i dig dagens första kopp kaffe? Du är i gott sällskap. Varje år konsumerar vi svenskar ungefär 10 kg kaffe per person. Det motsvarar 3,5 koppar kaffe om dagen, varje dag, varje dag året om. Att kaffe förutom en speciell och god smak även har en uppiggande effekt på kroppen är välkänt bland kaffeälskande svenskar. Att koffeinet i kaffet har med saken att göra är också bekant för de flesta.

Vad är då koffein och hur kommer det sig att det gör oss pigga

Koffein finns som bekant i kaffebönor. Men man hittar även koffein naturligt i bär, bönor, frö, blad eller frukter i omkring 60 andra växter. Kakao som även den är en populär böna samt te och Guarana är andra exempel på växter som producerar koffein.

Det finns idag en rad olika livsmedel där det inte förekommer naturligt, där tillverkarna tillsätter koffein, framförallt i läsk, energidryck och godis men även i exempelvis gladd. Koffein tillsätts på grund av sin uppiggande effekt samt ibland som aromämne. Koffein används även en del läkemedel.

  • En 1,5dl kopp starkt kaffe innerhåller ca. 120mg koncentrerat koffein.
  • Espresso, med sin ringa storlek, innehåller förhållandevis mycket koffein per volymenhet, ca 100mg koffein
  • I en mugg te på 2dl innehåller ungefär 80mg koffein.
  • Tillverkare av energidryck brukar spetsa sina säljargument genom att nämna en hög koffeinhalt men i praktiken innehåller exempelvis en burk Red Bull (2,5dl) ungefär 80mg koffein, dvs. mindre än en kopp starkt kaffe eller motsvarande en medelstor mugg te. Livsmedelsverket har tagit fram gränsvärden för hur mycket koffein som får tillsättas i exempelvis energidryck vilket gör att halten inte tillåts vara högre.
  • Koffein är en tillsats i en del läskmärken. En 33cl burk Coca Cola innehåller 33mg koffein och en burk Jolt Cola ca 66mg koffein.
  • Koffeintabletter finns att köpa på exempelvis apotek, dessa innehåller vanligen omkring 100mg koffein per tablett.

Koffein stimulerar det centrala nervsystemet. På samma sätt som många droger.. Koffein är den mest använda psykoaktiva drogen i världen. Varje år konsumeras det inte mindre än 120 000 ton koffein. Trots att man ibland benämner koffein som en drog är den vanligaste bilden att koffein är harmlöst, så länge konsumtionen ligger på en rimlig nivå. I höga doser blir koffein däremot giftigt och i undantagsfall kan det även leda till döden. I praktiken är det ganska svårt att få i sig en riktigt giftig halt koffein genom vanliga livsmedel. Däremot bör man notera att det finns livsmedel där man tillsatt väldigt mycket koffein, exempelvis energidryck. I Sverige det gränsväde för hur mycket koffein energidryck som säljs i Sverige får innehålla. Däremot kan det finnas betydligt mer koffein i energidryck utomlands, vilket man bör veta. Energidryck av ett märke kan ha olika hög halt koffein i olika delar av världen.

Koffein stimulerar det centrala nervsystemet. Koffeinet höjer både puls och blodtryck. Koffein har en uppiggande effekt genom att blockera receptorerna för adenosin i centrala nervsystemet. Till detta har koffein även en vätskedrivande effekt då det påverka njurarna. En del personer kan även uppleva sömnsvårigheter efter att ha druckit exempelvis kaffe sent på kvällen. Hur mycket vår kropp påverkas är individuellt och beror på flera olika faktorer, exempelvis vikt, ålder och längd. Får man i sig en större mängd koffein kan man känna av magbesvär, yrsel, ångest, huvudvärk, hjärtklappning och illamående.

Det har gjorts flera olika studier kring koffein och flera olika effekter har påvisats, både positiva och negativa. I de allra flesta fall krävs det dock ganska höga doser av koffein för att se mätbar effekt.

Värt att veta om skor

Skor- nödvändigt ont eller passion?

På fötterna bär vi människor kort och gott skor. Skor kan dock se ut och fungera på många olika sätt, men som gemensam nämnare ser de till att skydda fotsulorna från kontakt med marken. För det mesta skyddar de även mot exempelvis kyla och väta, men allra minst erbjuder de alltid skydd från direktkontakt med marken. Därutöver är skon en viktig modedetalj. Skorna har stor betydelse för vilket intryck bäraren ger . Rätt skor ska bäras i rätt sammanhang.

Historia

Om man tänker på hur våra fotsulor känns och ser ut så vågar man lugnt påstå att skor alltid har burits av människan. Våra fötter är mjuka och känsliga och frånsett var man bor på den här planeten så är marken ofta besvärliga att trampa på med bara fötter och tår. Marken kan bli väldigt het på sommaren i och väldigt kall att traska runt barfota på, på vintern. Om man jämför med de tassar man ser i djurriket så märker man stor skillnad i tålighet.

Den äldsta skon man hittat dateras till omkring 8000 f.Kr, det är en sandal i ett vävt material som hittades i en grotta i USA, Oregon, tillsammans med många andra liknande skor. Den äldsta bevarade läderskon hittade en grupp arkeologer i Armenien år 2010, skon beräknas vara 5500 år gammal och är gjord av kohud.

Olika skotyper

Det finns ofantligt många olika skor – stilar och passformer förnyas ständigt men generellt kan man dela in de flesta skor i någon av dessa kategorier: damskor, herrskor, stövlar, kängor, sandaler, träningsskor, sneakers, lågskor och mockasiner.

Skotillverkning

Historiskt har skomakaren varit den som tillverkat skor, men idag ser verkligheten annorlunda ut. Väldigt få skor är handtillverkade idag. Det klassiska skomakaryrket har i stora drag ändrat karaktär, från att tillverka till att underhålla och reparera skor. Den riktiga framställningen av skor sker i fabriker. Skons olika komponenter förbereds och sätts ihop enligt skodesignerns önskelmål. I regel massproducerar man skorna och säljer dem till allmänheten i butiker eller i skobutiker online.

Att köpa nya skor

Att köpa nya skor är för många ett nödvändigt ont när de gamla av olika anledningar inte duger längre, eller om man behöver ett komplettera sin garderob vid exempelvis en stor högtid. För andra är skoshopping bland det bästa som finns och skogarderoben den käraste delen av ens hem. Skor lämnar avtryck, inte bara på marken utan också i avseende hur man uppfattas av andra. Tiden då skor bara hade praktiska funktioner är sedan länge förbi.

Man kan givetvis titta runt i skobutiker, det har helt klart sin tjusning, men det i särklass mest effektiva sättet att hitta de skor man letar efter till överlägset bäst pris är att köpa sina skor på Internet. Man kan bläddra bland hela världens sortiment av skor och jämföra priser snabbt och enkelt. För att hitta rätt storlek mäter man bara sin fot med en linjal och jämför med storlekarna för den sko man är sugen på att köpa. Klick, klick och efter några dagar har man sina skor i brevlådan. Snabbare och billigare att köpa nya skor blir det inte.

Sevärdheter i Istanbul

Sevärdheter i Istanbul

I Turkiets största stad Istanbul möts Europa och Asien på sundet Bosporen och det har kommit att bli en populär destination för resglada svenskar. Det finns många intressanta sevärdheter i Istanbul. Flygresan ifrån Stockholm tar drygt 3,5 timme och då landar man på Atatürk International Airport. In till centrum tar det sen cirka 20 minuter med taxi, lite beroende på om det är rusningstrafik eller inte. Namnet på flygplatsen kommer ifrån Mustafa Kemal Atatürk som var mannen som grundade det moderna Turkiet och landets första president.

Inne i Istanbul märker man att detta är en stad med en rik historia och det finns gott om gamla byggnader, moskéer och palats att upptäcka. Om man istället gillar shopping, bra restauranger och hektiskt nattliv så kan Istanbul även erbjuda detta till sina besökare. En klassiker när man är på besök är att ta en tur på sundet Bosporen. Detta är gränsen mellan Asien och Europa och staden är alltså uppdelad i två världsdelar. Det finns flera olika företag som anordnar sightseeing-turer, men du kan även bara ta en passagerarfärja över som turkarna själva använder sig av. Många av båtturerna utgår ifrån hamnläget nere vid Eminönü. Över Bosporen går även två gigantiska broar nämligen Bosporenbron och Fatih Sultan Mehmet-bron. Det skall dock sägas att det ”riktiga” sättet att korsa är självklart med båt.

Hagia Sofia är kanske Istanbuls mest kända landmärke. Denna moské har det turkiska namnet Aya Sofia och var faktiskt till en början en kyrka. Men på 1400-talet så blev den alltså omgjord. Bara ett stenkast bort ligger en annan imponerande byggnad i Blå moskén. Denna är också gigantisk och är en central plats i Istanbuls turistkvarter. Om man inte kan få nog av historiens vingslag kan även Süleymaniyemoskén rekommenderas. En annan populär turistattraktion är Topkapipalatset som var den tidigare bostaden för de olika sultanerna. Här får man betala en liten entréavgift men innanför murarna finns massor att upptäcka. Man kan bland annat se olika föremål från tiden inklusive kläder, smycken och de välansade trädgårdarna. När man tröttnat på att gå runt kan man sätta sig på restaurangen som har en fantastisk utsikt över Bosporen.

För den som vill uppleva marknader så finns det även här en hel del. Den största är Stora Basaren som har allt ifrån turkiska kaffeserviser till kläder och smycken. Här finns det goda möjligheter att köpa med sig en souvenir. Om du istället vill ha något lite mer exotiskt kan Kryddbasaren rekommenderas. Här är det fullt med spännande dofter och synintryck. Du kan köpa med dig en påse med olika sorters nötter och gå och äta på.

När du tröttnat på att gå runt så kan du passa på att besöka ett turkiskt bad. Det är en lång tradition och det finns gott om olika att välja på. Några av de äldsta har faktiskt anor från 1500-talet. Även om inte många turister provar på brukar Istanbulborna själva vara flitiga besökare. I stora drag går det ut på att man ligger på en varm marmorplatta där man kan få en massage. Om man inte önskar massagen så räcker det med att bara ligga på den varma plattan.

I Sverige har vi redan lärt oss att uppskatta delar av det turkiska köket. Man serverar här kanske världens bästa kebaber? Och det finns många olika att välja på som till exempel döner, iskender, adana och sis kebab för att nämna ett par. I många maträtter serverar man även lammkött som är en basvara på restauranger. Efter din måltid kan du antingen njuta av en kopp turkiskt te eller kaffe. När du dricker kaffet se bara upp så du inte dricker upp hela koppen för traditionellt finns det kaffesump längst ner.

Under din tid i Istanbul är det viktigt att tänka på att det finns gott om ficktjuvar. Var därför extra vaksam vid stora folksamlingar och ha aldrig din plånbok i bakfickan. Staden är dock en modern storstad och inte farligare än någon annan. Rör du dig i turistkvarteren är det oftast inga problem.

3 konkreta tips för bättre bilder

3 konkreta tips för bättre bilder

Det fattas inte kameror där ute. Var och varannan har idag en kamera i mobiltelefonen. Enklare systemkameror är populärare än någonsin. Facebook svämmar över av foton. En bra och fin kamera, hur många megapixlar den än må ha, ger däremot inte automatiskt bättre bilder.

Här kommer 3 tips som snabbt och enkelt kan ge dig bättre bilder, oavsett om du vill skina på Facebook eller skriva ut bilderna.

1. Vinkel

Ett bra foto har sitt ursprung i fotografens betraktelse av motivet.

Många av oss betraktar en vacker blomma som just en blomma, som vi människor vanligen ser den. Därför tar vi ett foto av blomman uppifrån. Resultatet blir ett ganska ointressant foto av en möjligt vacker blomma. Ett foto som inte många höjer på ögonbrynen åt. Det som gör fotot ointressant är att det är precis såhär vi brukar se blommor, uppifrån, med utslagna kronblad.

Nästa gång du tänker föreviga en blomma kan du enkelt göra bilden intressantare genom att byta vinkel eller fokusområde. Lägg kameran längs marken eller varför inte ta en bild underifrån, med himlen som bakgrund. Med en annan vinkel än den vi brukar betrakta ett föremål på blir fotografiet på en gång mycket mer spännande. Fotografiet förmedlar helt enkelt en bild vi människor inte brukar se.

Något så enkelt som att byta vinkel kan ge vardagliga företeelser och föremål nytt liv och göra dem intressant på ett nytt sätt.

2. Ljuset

Ljuset kan vara en fotografs bästa vän och största problem, på samma gång.

För mycket ljus fräter ut färgerna i bilden och för lite ljus ger brus i bilderna.

Naturfotografer brukar prata om att det bästa (enda) riktigt bra tidpunkten att ta bilder i det fria är en halvtimme innan och efter soluppgången samt en halvtimme innan och efter solnedgången. Bara under dessa två korta pass är ljuset så mjukt att det ger varma och starka färger.

För det mesta kan vi inte vara så kräsna utan får finna oss i att försöka göra det bästa av det ljus som finns i den situation vi befinner oss just nu.

I mycket starkt ljus kan du försöka dämpa den utfrätande effekten genom att söka skugga. I starkt ljus kan även blixten assistera med att ta bort skarpa skuggor som ofta uppstår i exempelvis detaljer. Blixten kan alltså vara till nytta även vid väldigt mycket ljus.

I en mörkare miljö har kameror ofta svårt att fånga tillräckligt med ljus under den begränsade tid slutaren kan vara öppen för att fånga bilden. Försök använda blixt, extra lampor eller, om det går, flytta till en ljusare plats. En blixt är ofta byggd för att fungera bäst inom ett speciellt område från kameran. För långt ifrån gör blixten ingen nytta, för kort avstånd ger blixten en utfrätt bild. ta reda på om du kan ändra blixtens styrka i kamerans inställningar eller vrida blixten och studsa ljuset i ett vitt tak eller vägg. Om det inte går får man improvisera. En bit papper dämpar blixten effektivt och ger ett mjukare ljus på kort avstånd.

3. Närbild

Gå nära, närmare, närmast! Ett foto fångar bara en ganska liten del av det vi ser. Se därför till att fokusera på vad du vill säga med ditt foto.

Tillbaka till blomman. En bild med en blomma som upptar hela bilden visar själva blomman på ett starkare sätt än om blomman får bli en liten färgglad prick i ett hav av grönska.

4. Rensa och sortera

Med digitalkameran och billiga minneskort finns det inga praktiska gränser för hur många bilder du kan ta. Knäpp så mycket du kan! Men- glöm inte att sortera och gallra.

Det är inte kul att titta på 300 foton från samma semester, varken för dig själv och allra minst för någon annan. Välj ut de bästa 5 till 10 procenten av bilderna och kassera eller arkivera resten. 30 riktigt bra bilder ger faktiskt mer än 350 halvbra.

Naturligtvis gäller samma råd om du bara sparar bilderna för din egen skull i datorn, skriver ut dem eller publicerar för vänner och bekanta på nätet.

Stort lycka till!

Såhär hänger du med i nätverkstugget

Grundläggande förståelse för nätverk är en stor tillgång idag. Även om du inte vill bli en expert på området är det bra att veta exempelvis hur man kopplar ihop två datorer samt vad en router är eller ungefär vad en brandvägg egentligen gör. Även grundläggande information kan spara dig mycket huvudvärk och frustration. Nedan hittar du en lista på de vanligaste komponenterna i ett nätverk och en summering av vad de egentligen gör.

Den enklaste typen av nätverk, mellan två datorer kräver i princip bara en sladd. När man däremot vill koppla in fler maskiner och prylar kan det dock snabbt bli lite mer komplicerat. Många hemmanätverk innehåller idag inte bara ett antal datorer utan även en skrivare, en central lagringsplats, en router, spelkonsol och många andra prylar som behöver kunna prata med varandra och Internet.

Kabel eller trådlöst?

Den absolut viktigaste komponenten i ett nätverk är prylarnas förmåga att koppla upp sig mot varandra. Här finns det två olika huvudben. Kabel eller trådlöst. Nätverk via ethernetkabel är fortfarande det vanligaste, snabbaste och säkraste sättet att koppla ihop datorer och andra prylar i ett nätverk. Trådlöst nätverk, genom standarden WiFi, växer däremot snabbast just nu och erbjuder en flexibilitet, enkelhet och frihet som trådbundet nätverk inte gör på samma sätt.

Modem

De flesta nätverk är idag uppkopplade mot Internet.  Nätverk inom företag eller hem är nästan alltid på något sätt kopplade till det mycket större nätverket som kallas Internet genom någon punkt så att alla datorer och andra maskiner inom det lokala nätverket (LAN) kan nå Internet.
Gränssnittet eller kopplingen mellan det lokala nätverket och Internet är i många fall ett modem. Det finns olika modem beroende på vilken teknik man kopplar upp sitt hem eller sitt kontor.

Router

En router är en viktig komponent i alla nätverk. Routern dirigerar trafiken och håller reda på alla datorer och andra prylar inom ett nätverk och är dessutom oftast den knutpunkt där det lokala nätverket (LAN) möter exempelvis Internet.

Switch eller Hubb?

Switchar och hubbar blandas ofta ihop i nätverkssammanhang. Båda kopplar ihop flera andra datorer eller andra maskiner i nätverket men det finns faktiskt en viktig skillnad. Hubbar är mycket enklare i sin konstruktion och passar bäst för mindre nätverk medan en switch är smartare, dyrare och passar bättre i större sammanhang.

En hubb vidarebefordrar all trafik från alla datorer till alla andra datorer på nätverket, även om det bara är två av datorer som pratar med varandra. Detta fungerar bra i ett mindre nätverk men i ett större nätverk blir det snabbt väldigt mycket trafik vilket påverkar prestandan.

En switch är som sagt lite smartare. En switch kikar på vilken dator trafiken är adresserad till och skickar också endast trafiken till den datorn. Detta leder till mindre trafik och mindre risk för trafikstockningar.

Brandvägg

En brandvägg är en form av filter som tittar på trafiken som passerar och beroende på vilken typ av trafik och vart den är på väg kan brandväggen antingen stoppa trafiken eller låta den passera. En brandväggs uppgift är bl.a. att hålla virus och hackare på Internet på avstånd och se till att de inte kommer åt känslig information på det lokala nätverket. En brandvägg kan aven användas för att neka tillträde till visa sidor på nätet eller en viss typ av trafik, exempelvis protokoll för fildelning.

Accesspunkt

En accesspunkt är en adapter som används mellan ett trådlöst och ett trådbundet nätverk. Accesspunkten håller reda på alla datorer och maskiner som kopplar upp sig trådlöst och ser på samma gång till att de kan prata med andra datorer som är en del av det trådbundna nätverket samt exempelvis få tillgång till Internet.

Multifunktion

De flesta nätverk innehåller i någon mån alla de maskiner och funktioner som nämns ovan. Däremot behöver de inte alltid vara olika maskiner. I mindre hemmanätverk går dessa funktioner och maskiner att hitta i en och samma maskiner. Det finns idag boxar som är ett ADSL modem, trådlös router och brandvägg i en och samma maskin. Detta är naturligtvis en bra lösning för mindre nätverk där man vill ha ett prisvärt alternativ och där kraven på antalet uppkopplade datorer och prestanda kanske inte är speciellt höga.